Hundratusen till ingen nytta

Att anlägga ett tillgänglighetsanpassat busshållplatsläge kostar ungefär 100 000 kronor. Ett sådant läge har bl a en kantsten med en ordentlig höjd som ska göra det smidigt att kliva, eller rulla, på eller av bussen. För att det ska fungera krävs det att bussen verkligen kan köra in till hållplatslägets kantsten. För om resenärerna ändå måste kliva ner på gatan kan det kvitta om kantstenen är anpassad eller ej.

I Svedala på hållplats Långgatan stannar regionbusslinje 165 på väg från Lund mot Trelleborg på ett läge som är fullständigt tillgänglighetsanpassat. Problemet är bara att någon har bestämt att det viktigaste längs detta kvarter är inte busshållplatsen, utan det är bilparkeringsplatserna. Hållplatsläget är väl inramat med parkeringsmöjligheter både före och efter, och parkeringarna är ganska välutnyttjade. När det förekommer parkerade bilar är det nästintill omöjligt för bussföraren att angöra hållplats med bussen intill kantstenen. Faktum är att det är väldigt ovanligt att bussen verkligen kommer in till kanten. Bilden visar den mest normala situationen, där avstigande inte kliver ut på trottoaren, utan i gatan först.


En vanlig syn på busshållplats Långgatan i Svedala, när linje 165 mot Trelleborg ska försöka stanna till. Bussen kommer inte in till kanten och avstigande resenärer kan inte nå trottoaren direkt från bussen.

Detta är ett väldigt bra exempel på hur man kan förbruka 100 000 skattekronor till ingen nytta.

Alternativen är uppenbara: Ta bort parkeringarna före och efter hållplatsläget eller sidoförskjut läget (s k klackhållplats) så att bussen stannar i körbanan. Således får antingen parkeringarna eller bilframkomligheten sakas. Det är i alla fall ett prioriterat krav med en busshållplats och dess tillgänglighet för alla.